Annons:
Etikettutanför-ämnet
Läst 4061 ggr
Flamman1
2/4/12, 10:58 AM

ot känner mig sviken :'(

Hej För två dagar sen fick jag veta att min bästis som har varit som min syster har ljugit och fejkat vänskap med mig. Jag vet fick veta det genom Internet och fick inte ställa frågan varför eller få förklara mig. Hon skrev art hon tycker jag är dryg mot henne och kränker henne något jag aldrig medvetet skulle gör mot henne. Hon skrev även att hon tror att jag är falsk och ljuger för henne. Något jag aldrig gjort. När jag läste det så vart jag både arg och besviken jag visste inte vad jag skulle göra. Jag gav mig ut och gick trots art det var halft snöstorm ute jag gick på vägar och hoppades att bli påkörd gick förbi en järnväg funderade på att ställa mig där. Vet knappt vad jag gjorde under tiden jag var ute kommer inte ihåg. Jag har försökt en gång och skrivet ett sms till henne u försök att förklara men fick aldrig något svar. Trots att det både smärtar och skrämmer mig så funderar jag på att släppa taget. Det sista jag vill för hon var den enda jag verkligen lita på till hundra. Jag har sen länge haft som ett skall för att alla ska tro jag är glad och mår bra men inuti mig så har jag en skrikande själ som bara skriker av rädsla och oro. Det har jag haft länge men sen jag läste det har det blivit värre snart kommer jag inte orka ha kvar mitt skal då vet jag inte vad som kommer hända. Förlåt men behövde verkligen skriva av mig har ingen längre att prata med. // en trött, förvirrad, orolig och sviken tjej

Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är

 

Annons:
JohannaEkroth
2/4/12, 8:14 PM
#1

Hej gumman!

Klart att du får skriva av dig. Det låter inte bra det du känner och jag har varit där själv.

Man känner sig otroligt sviken när den man älskar och håller av plötsligt vänder om ryggen. Det skulle jag faktiskt säga är värre än om den personen skulle gå bort, för denna skada en person som man känner tillit för, gör, det gör så djupa sår i själen som tar tid att läka.

Jag tror det skulle vara bra om du började gå hos en kurator/psykolog och pratade av dig IRL.

Att må dåligt psykiskt är abslut inget att skämmas över. Det är vanligare än att inte göra det, skulle jag vilja säga. Och absolut inget nederlag att berätta att man inte mår bra, utan verkligt mod, skulle jag vilja säga.

Oftast beror ens dåliga mående på att man egenligen inte vill dö, man vill bara inte leva som man gör.

Var rädd om dig, Kära Du! Kyss

*varm lååång kram*

Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else

Flamman1
2/4/12, 8:40 PM
#2

Jag ska träffa en psykolog på måndag men inte pga att jag mår dåligt. Utan för min färvärvdahjärnskada och för att jag stället höga krav på mig själv… Kommer kanske ta upp att jag mår dåligt över annat med men jag vet inte om jag har modet. Du har nog rätt om det med att bli sviken är värre en att bli av med någon pga död. För hon skriver på fb bla sån som jag klarar mig bättre utan dig, undrar om allt alltid har varit lögn osv som får mig att må ännu sämre. Hon får det jämt att låta som allt är bra för henne när hon sagt för ett tag sen att vi två går inte att dela vi är systrar för alltid. Och nu när jag allt jag kan se med mig själv är negativt då är det klart något sådant ska hända. Jag vill inte leva som jag gör som du skrev jag vill inte leva med en smärta varje dag eller med den låga självkänslan och självförtoendet jag har, jag vill kunna lita på folk, jag vill komma min familj närmare och framförallt jag vill leva lyckligt. Just nu har jag inget hopp för något av det och jag vet inte hur jag ska göra för att få tillbaka hoppet. Tack så mycket för dit stöd det värmer :)

Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är

 

Upp till toppen
Annons: