Lufttryck 

Atmosfären kring jorden är ett luft­lager som orsakar ett tryck mot jord­ytan. På varje kvadratmeter vilar tio ton luft, som vi normalt inte känner av på grund av att trycket i vår kropp anpassar sig till det yttre lufttrycket. Lufttrycket mäts i enheten hektopascal­ (hPa) och medellufttrycket vid jord­ytan (havsytans nivå) är 1013 hPa. Ett genomsnittligt lågtryck brukar ha ett lufttryck kring 970-990 hPa och det lägsta lufttryck som uppmätts är 870 hPa i ögat på en tyfon. Lufttrycket i ett högtryck brukar ligga mellan 1020 och 1040 hPa, och det högsta lufttryck som uppmätts är 1085,6 hPa i ett kraftigt vinterhögtryck i Mongoliet. 

Moln på himlen

Det yttre lufttrycket kan alltså variera­ i storleksordningen 10-15 procent, och det måste det inre av vår kropp anpassa sig till. Om det yttre lufttrycket hastigt faller när ett djupt lågtryck närmar sig, hinner kroppen inte riktigt med att anpassa sig, utan membran och vätskor i leder expanderar då och ger ökat tryck på inflammerade vävnader, som i sin tur ger upphov till smärta. En del människor med reumatism får också värre besvär under flygningar i kabiner med sänkt lufttryck. Det finns också teorier om att lufttrycksförändringar och vind i ett lågtryck skapar ohörbart ultraljud som kan ge huvudvärk och migrän. 

Vid ett försök med flera personer i en tryckkammare med extremt lågt lufttryck som sedan fick stiga, registrerades en ökning av ämnet dopamin i kroppen, ett ämne som är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Men ökningen noterades bara för de som var under 30 år, hos de äldre noterades ingen förändring. Det finns också statistik som visar på en ökad självmordsfrekvens när lufttrycket faller kraftigt. 

Undersökningar visar att omkring 30 procent av alla människor känner någon form av obehag vid förändringar i vädret. Ett par procent känner­ sig till och med riktigt sjuka när ett lågtryck närmar sig, och det beror troligen inte bara på förändringar i lufttrycket.

Joner i luften 

Överallt omkring oss i atmosfären finns positivt och negativt laddade partiklar som kallas joner. Och i vissa väderlägen kan den ena eller den andra laddningen dominera. Det råder lite delade meningar om jonernas inverkan på vårt välbefinnande, men den vanligaste uppfattningen är att vi mår bra vid ett överskott av negativa joner, medan vi mår sämre vid ett överskott av positiva joner. 

Forskare har till exempel funnit att de celler som bygger upp vävnader efter­ skador (ärr) är lite annorlunda än andra celler. 

Om de blir utsatta för positiv elektrisk laddning, kan de ge smärtsignaler till hjärnan. Det kan vara förklaringen till att man får vädervärk i skadade knän, operationsärr eller amputerade kroppsdelar. Vår hjärna som arbetar med elektriska signaler är också känslig för elektromagnetisk påverkan och det kan förklara att en del människor mår psykiskt dåligt när ett lågtryck närmar sig och då det är överskott på positiva joner i luften. 

Åskväder innehåller stora mängder elektrisk laddning och före ovädret kan det vara extremt höga halter av positiva joner som ger obehagskänslor hos många människor. Efter åskan är det ett överskott på negativa joner och då mår vi betydligt bättre. 

Naturligtvis inverkar också det skrämmande hos åskan med obehag före och under åskvädret och lättnad efteråt. Det kan vara oerhört svårt att särskilja vad det är som påverkar vårt obehag och välbefinnande mest – psykiska och fysiska effekter går i varandra.

Framtiden 

Eftersom biometeorologin idag bara befinner sig på blöjstadiet, kan vi kanske förvänta oss stora framsteg under de närmaste decennierna. Vi kommer förmodligen att förstå betydligt mer om sambanden mellan väder och hälsa och kanske kunna åtgärda många av de problem vädret skapar. Om negativa joner verkligen är bra för vår hälsa och vårt välbefinnande kan vi med gott samvete använda oss av joniseringsapparater för att må bättre. Sjukhus kan få prognoser på kommande sjukdomar och förbereda sig för anstormning av akutfall. 

Vi som vet att vi har problem med vädret kan förbereda oss på kommande krämpor med hjälp av bioväder­prognoser, som kanske kan låta ungefär så här: ”Ett lågtryck över Brittiska öarna rör sig åt nordost och kan i morgon ge hjärtbesvär i Götaland och södra Svealand. Norra Svealand och södra Norrland får lokala ledbesvär, möjligen med inslag av huvudvärk och migränanfall. I norra Norrland blir det övervägande negativt på jonfronten och humöret blir därvid allt positivare.”

Källa: Illustrerad Vetenskap

Av: Höstlegenden

Blir du påverkad av vädret? Berätta gärna i en kommentar vilka symtom du får.