
Sämsta tillfället?
Vilka är de sämsta tillfällena migränen har slagit till för er? Den har ju en tendens att komma just när det passar som allra sämst.
Själv minns jag några favoriter från tonåren, t.ex. på ett tåg på väg till ett ungdomsläger. Inte så lite stressande att höra den station man ska till ropas ut samtidigt som man står och spyr inne på toa. Men jag hann, tack och lov!
Eller det fina herrgårdsbröllopet då migränen eskalerade så att jag inte fick i mig en tugga av maten utan blev tvungen att gå och lägga mig ute i en husbil (som någon hade åkt dit i) och vila istället. När jag var inne i huset (för att kräkas på toa) mötte jag en släkting som glatt berättade att de hade hunnit till tårtan. Efter att ha sovit ett par timmar vaknade jag och kände mig bättre, så jag gick in till festen. Som då var rejält avslagen och på väg att ta slut. Det blev några salta pinnar till middag för mig.
Jag har fler, men det här kan räcka så länge för att starta tråden!

Jag har inte migrän som tur är men huvudvärken har flera gånger stalt till det för mig rejält.
För bara nån månad sen när vi satt och gjorde nationelt prov i matte som även var slutprovet i matte A kursen så slog den till värre en jag har dagligen. Jag fick lämna in mitt prov trots att jag hade hälften kvar att göra. Fick tvinga bort tårana när jag lämnade rummet vi hade provet i var glad att jag hade sutit kvar tills alla andra hade gått så jag slapp träffa mina vänner (de anser att jag är duktig på matte så hade frågat mig om de gjort rätt). Det är något jobbigt jag prata med han som vakta provet för han visste om min skada han sa bara att om du vill får du ta en rast och komma tillbaka efter fem minuter. Men vad hjälper det när huvudet bara dunkar?
Det är en av många gånger huvudet har satt stop för mina kunskaper.
Försök att aldrig ge upp hur svårt allt än är
jag får alltid huvudvärk när jag planerat något roligt, så nuförtiden så är jag ganska osocial och har svårt att planera öht. var på en kryssning i förra veckan för en gångs skull, men fick lägga mig några timmar varje dag, så jag var nog ganska tråkig..

Två tillfällen minns jag bra. Det ena var min kusindotters konfirmation, och den andra när jag var ute och jobbade som tidningsbud. Bara att bita ihop när jag var 3 mil bort, på väg hemåt… Fick stanna bilen med några km mellanrum och ut och spy vid vägkanten. Alla förbipasserande trodde nog att jag körde på fyllan och jag bara väntade på att polisen skulle komma och plocka upp mig. Det riktiga anfallet kom när jag kunde slappna av hemma…

#1 Annan huvudvärk räknas också förstås!
Min möhippa var ett annat väl valt tillfälle. Vaknade med migrän, tog Zomig nasal vilket lindrade smärtan och illamåendet men jag mådde fortfarande skit. Satt i soffan i pyjamas och tyckte synd om mig själv när det ringde på dörren. JÄVLAR var min första tanke, för jag fattade ju vad det gällde.
Som tur var hade de planerat en väldigt lugn och stillsam möhippa eftersom de vet att jag inte orkar med så mycket ståhej (jag har en annan kronisk sjukdom som gör att jag väldigt snabbt blir uttröttad). Men dessvärre kunde jag inte låta bli att ta ett glas vin till lunchen, vilket som vanligt upphävde effekten av migränmedicinen, och jag hade inte tillräckligt mycket medicin med mig för att återfå effekten igen.
På min bästa kompis möhippa klarade jag mig däremot fintfint hela dagen i solen och med vin på kvällen. Tills strax innan jag skulle åka hem. Då slog det till riktigt ordentligt, och jag hann inte av tunnelbanan i tid utan spydde vid dörrarna som jag pressade mig mot för att hinna av så snart tåget stannade. Ohyggligt pinsamt, särskilt eftersom jag var (alldeles för) nykter! 

Mammas 60 års dag är en, kom aldrig iväg.
Har missat ett flyg till USA för jag kunde inte packa.
Utställningar man betalat massa pengar för att åka till, men när dagen kommer tar man sig inte ur sängen.
Julafton
Nyårsafton
Otaliga träffar, födelsedagar, planerade saker…och listan fortsätter i all evighet.